Hoppa till huvudinnehållet

Genom att använda obo.se accepterar du vår användning av cookies

Boendebyggarna – starten på sociala upphandlingar

2012 startade vi ett samarbete med Skanska för att utveckla stadsdelen Vivalla. I upphandlingen ställde vi krav på sociala insatser där entreprenören åtog sig att erbjuda ett antal arbetslösa Vivallabor chans till praktik, jobb, och utbildning. Vi kallar det boendebyggarna.

I samband med att stadsdelen Vivalla stod inför en förnyelse valde vi gå ett steg längre för att se hållbarhet på flera plan. Vi ville kombinera den fysiska förnyelsen med att ge människor som står långt ifrån ett arbete en möjlighet att hitta in på arbetsmarknaden. Därför utformade vi en upphandling med skallkrav på att den entreprenör som vann även skulle vara aktiv part i en arbetsmarknadssatsning, där arbetslösa vivallabor skulle få praktik, utbildning eller jobb. De vivallabor som deltog kallade vi Boendebyg­garna, det vill säga att man bor, bygger och jobbar i sin egen stadsdel.

Skanska Sverige AB vann upphandlingen och uppskattade att man under en fyraårs­period kunde ge 50–80 långtidsarbetslösa chansen. Satsningen genomfördes i ett nära samarbete mellan ÖBO, Skanska, Arbetsförmedlingen. Fyra år senare kan vi konstatera att målet är uppnått. Resultatet visade att 69 boendebyggare fick chansen i projektet och av dem gick drygt 20 personer vidare till en anställning.

Boendebyggarna 2.0

Sedan starten 2012 har vi vidgat begreppet. Arbetslösa från ett större geografiskt upptagningsområde får nu chansen som boendebyggare, och personer med funktionsnedsättning få samma chans till praktik i byggsektorn.

Sociala krav – en del av vårt arbetssätt

Boendebyggarna har skapat ringar på vattnet, inte bara i Örebro, utan på många håll i Sverige. Sociala krav vid upphandlingar är numera en del av vårt och många andras sätt att arbeta.

Stora samhällsekonomiska vinster

I en undersökning som Skanska tagit fram, såg man de stora samhällsekonomiska vinsterna i att få människor i arbete. För att kunna beräkna vinsterna, behöver utanförskapets kostnader kartläggas.

Prislappen på utanförskapet består av fyra delar:

  • Förlorat produktionsvärde – uppstår då människor som skulle kunna arbeta inte gör det, och deras bidrag till BNP uteblir.
  • Kostnader för förebyggande insatser i form av vård eller rehabilitering.
  • Ersättningsstöd, som exempelvis a-kassa, sjukersättning.
  • Utebliven skatt.

Den totala sociala investeringen har under drygt två års tid uppgått till 3,5 miljoner kronor. Kostnaderna fördelas på Arbetsförmedlingen, ÖBO och byggprojektet. En del är dock kostnader (2,3 miljoner) som Arbetsförmedlingen skulle haft för målgruppen även utan Vivallaprojektet.

Kalkylen bygger på att 18 av 50 deltagande praktikanter (36 procent) till följd av projektet direkt eller indirekt fått jobb. Detta för att säkerställa att resultatet blir trovärdigt.

En långsiktigt god investering

När människor, till följd av sociala investeringar, kommer i jobb och in i samhället leder det till flera olika typer av positiva resultat. De konkreta och direkt mätbara effekterna är tydliga i form av ökade produktionsvärden, minskade försörjningskostnader och minskade kostnader för olika typer av offentliga insatser. Räknar man på dessa parametrar uppgår samhällsvärdet för 18 personer till 11 miljoner efter två år, till 31 miljoner efter fyra år, till 63 miljoner efter åtta år och till 110 miljoner efter trettio år.

I Vivalla har kostnaden på 3,5 miljoner kronor, för de sociala kraven i upphandlingen, redan andra året inneburit ett samhällsekonomiskt värde på minst 11 miljoner kronor.

Det visar att sociala krav i upphandlingar är en långsiktigt god investering för både den enskilda människan och för samhället i stort.